Harry Martinson av Linn

Martin gick och grät.Varför han grät glömde han sedan eftersom åren gingo,men det låg sorg på granen och gölen teg väl utan spår av fåglar, och så fanns det något i världen  som aldrig kom tillbaka.

Så skriver Harry Martinsson i den kända roman Nässlorna blomma som handlar om en liten föräldralös pojke. Pojken Martin är en berättelse som egentligen handlar om Harry själv, hur han som liten pojk miste båda sina föräldrar pappa dog och mamma emigrerade till Amerika. Kvar i Blekinge blev den lilla Harry.

Harrys uppväxt var kantad av många svårigheter och hemska minnen, han vandrade runt bland olika familjer med ett litet bylte under armen, på den tiden hade man inte ens en personlig väska. Att få bo tillsammans med okända människor har naturligtvis präglat hans liv, det har blivit flera berättelser som berör.

Det som känns spännande och fascinerande är den enorma livsresa som Harry gjorde. Att som liten bli utauktionerad som fattighjon, till att få kliva in i dom fina rummen och ta emot Nobelpriset i litteratur 1974. Harry satt även själv med i Svenska  Akademin, det blev diskussioner och Harry fick en del kritik i samband med Nobelpriset. Detta var något som Harry tog mycket illa vid sig av, några år senare valde han att ta sitt liv

Harry har en enorm inlevelse och är duktig på detaljer i sitt skrivande det har naturligtvis en koppling till hans upplevelser i livet. Harry gjorde många spännande saker i sitt liv trots sin svåra uppväxt, eller var det där han fick sin enorma kraft att våga ta utmaningar? 

Som 16 - åring gick han på en båt som tog honom ut på nya äventyr. Efter några år blev det andra utmaningar, som luffare vandrade han runt i Sverige med några få ägodelar på ryggen.

1929 gifte sig Harry med sin kärlek Moa Martinsson, även hon var författare vilket säkerligen gjorde att deras äktenskap gavs lite extra krydda av härliga diskussioner,händelser och fantasier.

Som författare är min uppfattning att han var mångsidig men faktiskt också modern med tanke på  diktsamlingen i science fictionstuk där rymdskeppet Aniara lämnar jorden.  Många av hans berättelser är självupplevda, han skrev även dikter och romaner. För att nämna något av det han gjort , Nässlorna blommar,Vägen ut,Vägen till klockariket,Spökskepp, Resor utan mål och Kap farväl.

Att jag valde Harry Martinsson kanske inte var så konstigt när jag ser tillbaks på hans liv. Jag är som person oerhört fascinerad av människors egen styrka och kraft att överleva och leva! Trots svåra förhållanden eller om det är så att en del människor finner en kraft och bärs fram av den. Jag har inte själv läst några av hans verk, men vem vet, Nässlorna blommar  känns spännande.